Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett fåtal eller till många marknader. Förklaringen till skillnader i beteendet ligger dels i egenskaper hos företagen själva och dels i att utrikeshandel är förknippat med irreversibla kostnader. Dessa så kallade sunk costs är kostnader för att ta sig in på en ny marknad. För just livsmedelsindustrin kan dessa kostnader vara höga, exempelvis på grund av skillnader i standarder mellan länder. Denna studie visar:

• Det är främst stora och produktiva företag inom den svenska livsmedelsindustrin som exporterar. Företagen förväntar sig högst intäkter från stora exportmarknaderna med stabil växelkurs.
• Förekomsten av irreversibla kostnader skapar trögheter som påverkar företagens in- och utträde på exportmarknaden. Detta illustreras av att företagens tidigare exporterfarenhet påverkar nya beslut om export. Om ett företag exporterade föregående år ökar sannolikheten för fortsatt export idag med 34 %.
• Mindre företag samt företag med lägre produktivitet påverkas i högre grad än andra av irreversibla exportkostnader. De har svårare att börja exportera och de lämnar mer ogärna en befintlig exportmarknad än andra företag eftersom de vill slippa kostnaderna för eventuellt återinträde.