Verksamhetsområden

EU:s jordbrukspolitik har blivit mer marknadsinriktad och jordbruksstöd betalas numera utan krav på produktion. Det är konsumenternas önskningar som styr vad som produceras, men målen för politiken ligger kvar och framstår nu som allt mer tveksamma. En större förändring av politiken förväntas vid budgetöversynen 2013. Unionen består idag av 27 länder med olika uppfattningar om vad som bör prioriteras.

Jordbruket har en avgörande betydelse för hur marken används och därmed också för hur miljön påverkas. Jordbruket bidrar med positiva miljöeffekter, som bevarad biologisk mångfald, men också med negativa effekter i form av utsläpp till mark och vatten. Jordbrukets stora betydelse för tillståndet i miljön har resulterat i att omfattande miljöstöd idag riktas till sektorn.

AgriFood analyserar jordbrukspolitiken och därtill kopplade frågor med utgångspunkten att samhällets resurser ska användas effektivt. Till exempel, vilka miljöåtgärder är effektiva och vilket är värdet för samhället av att mångfalden bevaras? Finns det skäl för att politiken ska vara gemensam på EU- nivå? Vilka följder får olika reformförslag, såsom överföring av pengar från gårdsstöd till åtgärder för landsbygdsutveckling?

AgriFood utvärderar också vilka konsekvenser händelser i omvärlden har för det svenska jordbruket. Till exempel om andra länders miljö- och djurskyddskrav är lägre än de svenska, om nya djursjukdomar börjar spridas och om WTO:s beslut kan få följder hos oss.

Livsmedel debatteras flitigt i media, bland politiker och allmänheten. En orsak är att livsmedel är en viktig del av allas liv och dessutom är livsmedelsindustrin en av de största industrierna i Sverige. Det är också en industri under ständig omvandling, inte minst på grund av teknologiska framsteg och att den under de senaste årtiondena blivit alltmer konkurrensutsatt på den internationella marknaden. Dessutom står livsmedelsindustrin i nära relation till jordbruket och dagligvaruhandeln vilket gör det intressant att följa hela kedjan från ”jord till bord”. Utvecklingen i en del av kedjan påverkar de övriga delarna eftersom de till stor del är integrerade.

AgriFood analyserar en rad olika aspekter kring regleringar inom livsmedelsområdet. Krav på märkning, konkurrenssituationen i dagligvaruhandeln, hinder för internationell handel och krav på säkra livsmedel är exempel på händelser som påverkar den svenska livsmedelsbranschens konkurrensförutsättning, kvaliteten och priser till konsumenten. Utgångspunkten är att problematisera och belysa de ekonomiska konsekvenserna av sådana åtgärder inte bara för Sveriges konsumenter, företag och jordbruk utan även för det svenska samhället i övrigt och i andra länder.

Både allmänhet, politiker och forskare är väl medvetna om problemen kring dagens europeiska fiskepolitik. Medvetenheten om problemen i kombination med att EU reformerar den gemensamma fiskeripolitiken år 2013 öppnar möjligheter för verkningsfulla förändringar. Med det krävs tydliga mål och effektiva verktyg för att vända utvecklingen.

AgriFood analyserar fisket med utgångspunkten att fiske är en ekonomisk verksamhet där företagsekonomiska kalkyler styr fiskesektorns agerande. Det ger både en förklaring till dagens situation och verktyg som kan föra oss närmare en lösning. En ekonomisk utgångspunkt ger också möjlighet att analysera hur fisket kommer att påverkas av olika förvaltningsåtgärder; vad händer med lönsamheten, med det småskaliga fisket, och hur kan vi förvänta oss att flottan utvecklas?

Samtidigt som yrkesfisket ofta är centralt i debatten är det viktigt att föra fram fisket som en del av en större helhet. Fritidsfiske och fritidsfiskebaserat företagande har stora samhällsekonomiska värden och fiskbestånden är en viktig del av havens ekosystem.

Landsbygden består av mer än jordbruk, och en allt större del av EU:s budget går till insatser för miljön och till att stimulera landsbygdens utveckling ekonomiskt och socialt. Dessutom har ett antal nya utmaningar identifierats där jordbruks- och landsbygdsbaserade företag kan komma att spela en viktig roll. Dessa är klimatförändringar, förnyelsebar energi, förvaltning av vattenresurser och bevarande av biologisk mångfald. Som en följd av detta överförs ytterligare medel från gårdsstödet till åtgärder inom de s.k. landsbygdsprogrammen.

Att det satsas medel innebär dock inte nödvändigtvis att de utnyttjas effektivt eller leder till en långsiktigt uthållig utveckling. Ett villkor för att utnyttja EU-medel är därför att programmen utvärderas fortlöpande och justeras om måluppfyllelsen är låg.

AgriFood analyserar utifrån landsbygdens problem och förutsättningar, och utvärderar vilka åtgärder som kan möta de nya utmaningarna effektivt. AgriFood deltar också i utvärderingarna av de svenska landsbygdsprogrammen, som innehåller stöd till åtgärder för såväl bevarande av biologisk mångfald, produktion av förnyelsebar energi som förvaltning av vattenresurser.

AgriFood arbetar dessutom fortlöpande med att utveckla metoder för samhällsekonomiska utvärderingar och anpassa dem till de problem som har identifierats i samband med tidigare utvärderingar.