Metanutsläpp från idisslares fodersmältning står för en stor andel av jordbrukets växthusgasutsläpp. Samtidigt är djurens bete på naturbetesmarker centralt för bevarande av biologisk mångfald i Sverige. Detta innebär ett dilemma för beslutsfattare: hur kan utsläppen minskas utan att värdefulla betesmarker går förlorade?
Olika betesdjur har olika stora utsläpp och bidrar i olika grad till bevarande av biologisk mångfald. Samtidigt är inte relativt låga metanutsläpp och stort bidrag till biologisk mångfald nödvändigtvis förknippat med det mest lönsamma produktionssystemet för lantbrukarna. Därför kan styrmedel behövas för att styra mot de mest önskvärda produktionssystemen utifrån samhällets perspektiv. I det här projektet undersöker vi hur kostnadseffektiva styrmedel kan utformas för att uppmuntra till minskade metanutsläpp utan att orsaka förlust av naturbetesmark. Analyserna genomförs med hjälp av AgriPoliS, en gårdsbaserad modell för regional strukturomvandling, och slutförs under våren 2024.