| Publicerade artiklar 
                    Att förhindra spridning av LA-MRSA i grispopulationen – intäkter, kostnader och kunskapsluckor ur svensk synvinkel (publicerad i PLoS One i maj 2015)
                
                    
 
                Författare: 
                
            
           Sören Höjgård 
           
           Olov Aspevall 
           
           Björn Bengtsson 
           
           Sara Haeggman 
           
           Maria Lindberg 
           
           Kristina Mieziewski 
           
           Svante Nilsson 
           
           Helle Ericsson Unnerstad 
           
           Diana Viske 
           
           Helene Wahlström 
           
           
                     
 Antibiotikaresistenta bakterier är ett växande problem inom både human- och veterinärmedicin. En del av problemet är hur man ska hantera djur som bär på resistenta bakterier som i sin tur utgör en risk för människor. Ett exempel på antiobiotikaresistenta bakterier är LA-MRSA som blir allt vanligare hos europeiska grisar och som även kan smitta människor. I länder där LA-MRSA är vanlig bland grisar löper personer som har kontakt med grisar större risk att smittas och för att förhindra smittspridning vidtas särskilda åtgärder när dessa personer besöker sjukvården. I denna studie antar vi att den svenska grispopulationen är fri från LA-MRSA eller att förekomsten är mycket låg. Vidare antar vi att förekomsten i den svenska riskgruppen skulle bli lika stor som i Danmark och Holland om smittan spreds bland svenska grisar och att liknande försiktighetsåtgärder i så fall skulle vidtas i den svenska sjukvården.  Vi analyserar om det skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt för Sverige att försöka förhindra att LA-MRSA sprids bland svenska grisar genom att testa alla importerade avelsgaltar. Resultaten visar att:  Nyttan av testprogrammet uppgår till mellan 4,8 och 13,4 Mkr per år och kostnaderna till ca 1,8 Mkr per år, dvs. programmet är samhällsekonomiskt lönsamt.Slutsatsen gäller så länge grisar kan importeras från besättningar där risken att galtarna har MRSA är låg.Programmet kan behöva kompletteras med åtgärder för övervakning av svenska grisbesättningar då smitta kan komma in på andra sätt än genom import av avelsgaltar. Publikationen redovisas i en vetenskaplig tidskrift. För en mer lättillgänglig presentation av resultaten se AgriFood Policy Brief 2014:6 | 
         
        
        
                Liknande publikationer
        
                
            
        
        
                
         
        
       
     
    
    
Författare:
        
            
           
                Sören Höjgård
               
           
           
           
           
           
                Olov Aspevall
               
           
           
           
           
           
                Björn Bengtsson
               
           
           
           
           
           
                Sara Haeggman
               
           
           
           
           
           
                Maria Lindberg
               
           
           
           
           
           
                Kristina Mieziewski
               
           
           
           
           
           
                Svante Nilsson
               
           
           
           
           
           
                Helle Ericsson Unnerstad
               
           
           
           
           
           
                Diana Viske
               
           
           
           
           
           
                Helene Wahlström