AgriFood-WP 2013:5

Farm-level employment and direct payment support for grassland use: A case of Sweden

I samband med frikopplingsreformen 2005 blev all jordbruksmark i Sverige berättigad till direktstöd. Tidigare var endast åkermark stödberättigat, men nu blev även betesmark och vall på åkermark stödberättigad. Det nya betesmarkstödet innebar att gårdar med mycket betesmark fick betydligt mer i direktstöd. Denna studie kompletterar studien Does the Decoupling Reform Increase Agricultural Employment in Sweden? Evidence from an Unavoidable Change, som analyserar betesmarkstödets regionala effekter på sysselsättningen inom jordbruket, genom att studera betesmarkstödets effekter på arbetade timmar per år på gårdsnivå.

Genom att använda gårdens betesmarksandel av total jordbruksmark för att räkna fram det faktiska betesmarkstödet, finner vi att betesmarkstödet hade en stor effekt på arbetade timmar på gården. Gårdens investeringar och produktion påverkades emellertid inte av betesmarksstödet. Om den nya arbetskraften inte läggs på produktionen vad används den ”nya” arbetskraften till? För att erhålla betesmarkstödet måste jordbruksmarken skötas i enlighet med tvärvillkoren. Tvärvillkoren syftar till att skapa miljövärden som bevarande av ett öppet landskap och biologisk mångfald. För att uppfylla tvärvillkoren för betesmark och betesvall på åker krävs det därför en arbetsinsats som inte existerade innan 2005. Slutsatsen är därmed att arbetskrävande miljökrav ger sysselsättning.

För en sammanfattning av resultaten i detta Working Paper och AgriFood Working Paper 2013:4, se AgriFood Policy Brief 2013:3


Liknande publikationer


2022-05-17
AgriFood Fokus 2022:3
Ägg och matfågel – vilka är utmaningarna och hur resilient är produktionen?
2022-04-27
AgriFood Fokus 2022:2
Nitrifikationshämmare - ett sätt att minska förlusten av kväve från jordbruksmarken?
2022-03-18
AgriFood Rapport 2022:3
Goda råd för att minska klimat- och luftpåverkan - hur fungerar informationsinsatser riktade till jordbruket?